Helgmys!

Älskar fredagar. Pappa Nils kommer hem lite tidigare, det äts lite godare till middag och sen mys i soffan tills man somnar in... Denna fredag är inget undantag förutom att vi inte myser själva utan vi får besök av Elly och Lillys tremänning Ted och hans fina föräldrar Sandra och Erik. Han har säkert vuxit massor bara sen vi såg honom sist. Han föddes nämligen cirka 6 veckor för tidigt men har klarat den tidiga ankomsten hur bra som helst. Och läkarna har bedömt att lilla Ted har lika bra förutsättningar för ett gott och friskt liv som någon annan "normalt född" bebis. Det tackar vi gud för!

Imorgon så väntar en riktig kanonkväll för pappa Nils och mamma Lisa. Mormor och morfar sköter Elly och Lilly och vi går ut och äter middag, ser hockey och sen ska vi försöka luska ut hur Joe Labero gör sina trick! Ska bli jättekul att se hans show, men egentligen, mest kul ska det bli att få ha en helkväll med min älskling Nils. Längtar hjärtat!

We will be watching you!

Hårt nattliv...

Somnade halv elva igår. Kl elva pratar Nils i sömnen och väcker mig. Han funderar varför jag släckt tv:n då det en halvtimme innan var han som gjort det. Lilly vaknar för ett nattmål (ammar bara natt nu) kl tolv. Elly vaknar halv två och har svårt att somna om. Sitter på hennes sängkant och stryker på henne tills hon somnar om en halvtimme senare. Lilly vaknar kl fem och tror att det är morgon. Ammar en gång till i hopp om att hon ska somna. Det gör hon... först en timme senare. Samtidigt ringer Nils väckare och därmed vaknar Elly också. Mamma Lisa är trött idag. Men en lunch på stan med min käre bror och mamma ska nog få bukt på tröttheten!

Har valt mina två favoritbilder från dagen då höstvädret var fantastiskt!

Älskade dotter!

Underbara höst

Fotade Elly ute igår. Underbart höstväder!

Lite nya (kärleks)pix

Far och dotter

Älskade syster

Fina lillebror

Elly och Lilly

Älskade mor med Lilly

Ladies night

Jag vet inte om kvällen hade kunnat bli mycket bättre! Trevlig förfest, god mat, underhållande show och kanonkväll på Verandan sen! Kanske lite för mycket vin, trots att jag inte drack så mycket... Behövs inte mer än något glas för att få mig på lyset. Detta var gänget som gjorde min kväll.

Anna, Cissi,Sofie, Maja, jag och Jenny

Jag och Maja laddade som få!

På väg mot ladan!

Kändishäng på Verandan

Pix

Har en nyfunnen hobby! Eller egentligen inte nyfunnen utan mer utvecklad. Har alltid älskat att fota, med andra ord hålla minnen vid liv. Har dock bara haft digitalkamera eftersom jag inte direkt brytt mig om kvalité. Helt plötsligt upptäckte jag redigering och då fick kvalité en annan betydelse. Nu äger jag en systemkamera som emellanåt går varm. Här är ett litet urval av mina första bilder.

Det ålas för fullt!

Lillan kryper! Eller egentligen för två veckor sedan. Och egentligen kryper hon inte heller. Hon ålar och drar sig fram med full fart. Denna beslutsamhet är helt beundransvärd! Hon började alltså "krypa" vid drygt 5 månader, och brås hon på sin syster som tog sina första steg när hon var nio månader så vet jag inte vart det ska sluta. Elly kröp inte förrän sju månader cirka och lillasyster är mer beslutsam så ja... Vet inte om man kan känna mer kärlek när man får bevittna sina egna små liv ta dessa stora kliv i utvecklingen. Helt underbart fantastiskt!

Älskade lilla Lilly!

"Jag kan, jag vill och jag ska!"

Förkylning

Usch vad jag avskyr när de små är förkylda eller sjuka i allmänhet. Lider med dem men beundrar verkligen deras förmåga att bortse från åkomman och köra på som vanligt. Undra i vilken ålder denna förmåga upphör? Förmodligen när man blir stor nog att inse att man kan utnyttja situationen till fullständig service.

När man blir lite större kan man dessutom tycka så pass synd om sig själv att man stannar hemma från skola, jobb eller andra åtaganden. Man kan dessutom börja tycka att det är lite mysigt att vara sjuk. Att vara sjuk hamnar i lite andra perspektiv då man har barn. Då vill man inte ens drabbas av en liten förkylning. Vardagen hamnar lite upp och ner och dag blir natt och ännu värre, natt kan bli dag. Vi har väldigt friska barn. Normalt sjuka antar jag. Mina tankar går till de barn med sjukdomar som de aldrig blir av med. Sjukdomar som de kämpar mot dag ut och dag in året runt. Dessa barn ger perspektiv och insikt och framför allt tacksamhet till det vi har och får mig att inse att en liten förkylning inte är så farligt trots allt. Tänk vad lite perspektiv kan göra?

Lika som bär?

Det råder delade meningar hur vida våra töser är lika varandra eller inte. Jag personligen tycker att de är jättelika. Skillnaden är att Elly brås mer på mig och Lilly på Nils. Egentligen vet jag inte varför man ska leta eller diskutera likheter. Antar att det har med stolthet och tillhörighet att göra? Elly var lite större och rundare som riktigt liten medan Lilly har följt en liten nättare utvecklingskurva. Nog om det, döm själva.

Lilly

Elly

Trött, tröttare, tröttast

Somnade när jag nattade barnen igår. Klockan sju. Nils väckte mig klockan åtta, tog då en dusch och trodde jag skulle vakna till. Icke. Gick sen och la mig vid drygt nio. Och somnade direkt. Hm. Jag måste vara tröttast i världen just nu. Har inget att skylla på heller då barnen sover hur bra som helst. Kan det vara ett tecken på att det är höst och att vi borde gå i ide nu? Var nog kanske en björn i mitt förra liv.

Blogg

Har länge varit sugen på att återuppta bloggandet. Känner liksom att det passar bra nu. Främsta motivationen är det mysiga med att kura upp sig i soffan med en kopp te mörka höstkvällar och blogga lite. Och sen att det är kul naturligtvis! Att det egentligen inte finns så mycket tid över är väl en annan sak... Så jag ber om ursäkt i förhand för att jag aldrig skriver.

Hösten har presenterat sig och folk håller sig inne framför tv:n och datorn. Det är också en motivation i sig... att veta att någon läser. Det är ju för er jag skriver. Trevlig läsning!